torsdag 18 september 2014

MillaShilling är ingen vanlig Alla hjärtans dagpresent.

Milla, den häftigaste lilla märren, har också ett officiellt namn som hon tävlar under. Kärt barn har många namn var det väl?
I United States Equestrian Federations (USEF) register heter hon No Ordinary Valentine.
Vi gav henne båda hennes namn och båda namnen är väldigt speciella för oss. När hon en dag för snart åtta år sedan stod där i stallet och väntade på att vi skulle komma in och lägga märke till hennes ovanliga färg, hette hon Cheerio. Det kunde ju inte fortsätta, tyckte vi efter att ha skrivit under kontraktet.

Jag ville att hon skulle heta Milla. Camilla, en kompis, och jag hade pratat i flera år om att en dag skulle vi ge oss ut på en skogsritt (eller vad man nu ska kalla en sådan ritt i södra Florida?) tillsammans. Det blev aldrig av för Camilla blev sjukare och sjukare. Och lite mindre än ett år innan vi hittade Milla dog hon av hudcancer. Så det blev Milla. Milla själv tyckte att namnbytet fungerade finemang, bara morötterna och pepparmintsgodiset serverades i en aldrig sinande ström.

Så det hände sig att det var i februari, 2007, vi fick ett erbjudande vi bara inte kunde säga nej till och vi bestämde, helt oplanerat att nu var det dags att köpa häst. Dottern var sju år och tog ridektioner varje vecka. Hon var fortfarande så liten att det var en fråga om hennes skänklar än hade rört vid hästens sida, det var nog sadeln som fick känna av hennes korta men bestämda ben. Jag hade ridit ett fåtal gånger under de senaste, låt se, 15-20 åren. Så att köpa en häst när vi inte ens ägde en hovkrats lät verkligen som en strålande ide! 

På Alla hjärtans dag, mitt i en redig snöstorm packade vi helt enkelt in ungarna i bilen och for iväg och köpte häst. Dottern var hemma från skolan, för så gör vi här när det snöar. Mycket eller lite snö spelar i stort sett ingen roll. Har skolbussarna svårt att ta sig fram i vår kuperade terräng då stängs skolorna. Denna Alla hjärtans dag snöade det rejält, det var nästan bara vi ute på de snöiga vägarna. 
Ja, Milla ÄR verkligen en ovanlig Alla hjärtans dagpresent så det fick bli hennes namn. 
No Ordinary Valentine.
Färgen heter 'buck skin' här.
Någon som vet vad det är på svenska?

Milla fakta. 
Vi gissar på att hon är en quarterhorse korsning, men alla gissningar är bra. Jag har funderat på bergsget och möjligtvis en släng av noshörning, hon är byggd som en mindre lastbil. Kompakt som bara den. Hon älskar uteritter och behövde hon inte se en ridbana till i hela hennes liv skulle hon vara nöjd. När vi tar fram tränset gäspar hon alltid stort, flera gånger, som för att signalera sitt ointresse för arbete. Hon är en riktig latmask och har väldigt bestämda åsikter om hur sporrar och ridspö ska användas. Hon har lärt oss precis hur mycket av vardera hon tolererar. Dottern och jag lyder blint. Milla är väldigt pratsam och gnäggar glatt och igenkännande varje gång hon får syn på oss. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar