Hunter pace - konsten att rida lagomt.

Hunter pace är skoj. Jag orkar inte ens tänka på en översättning, jag berättar hellre om det. 
Jag misstänker att det började som ett sätt att träna hästarna inför höstens rävjakter. Man rider i lag om två till fyra ryttare. Ritten går längs en märkt bana. Nu är det så att inte det snabbaste laget vinner, utan det gäller att komma så nära en idealtid som möjligt. Haken är att ingen vet vad tiden är. Av de tävlande alltså...  
Då är vitsen att rida så snabbt men också så klokt som möjligt. Skritta när underlaget inte är optimalt, ta det lugnt när hästarna blir trötta osv. Ibland finns det hinder att hoppa, men du har alltid ett val om du vill hoppa eller rida runt hindret.

Idag red jag och Dottern en hunter pace som anordnas i förmån till Akindale Thoroughbred Rescue som tar hand om förbrukade galopphästar. Det är många, men inte tillräckligt många, hästar som tränas och adopteras ut av organisationer som denna.

Vi red snabbt, det gick inte att undvika det, när bakom varje sväng fanns det ännu ett inbjudande fält eller bred skogsstig att galoppera på. Milla vaknade till och det var en hel del bockande och skuttande innan hon kunde fokusera framåt istället. 
Av misstag anmälde jag oss till juniorklassen som har en lite längre idealtid istället för hunterklassen som är den snabbaste. Vi insåg rätt snabbt att vi red för snabbt för juniorerna men strunt i det! Det var så roligt!

Genom skogar, över fält, längs med vägar, backar, bäckar, kossor, vackra hus, höstluft och höstlukt. Helt enkelt helt fantastiskt.

Tyvärr kan inte bilder göra verkligheten rättvisa.

Rittens sista halvtimme går igenom Akindale Farms marker där de födde upp fullblod, men nu används marken för räddningsorganisationen. 

Fölen och deras mammor.

Trodde jag, för titta vilka sötingar vi hittade!












Vi hade rätt, vi var alldeles för snabba. Sexton km på 1timme, 54minuter. Idealtiden för juniorlag var 2 timmar, 10 minuter. 
Vi blev femma av, ja, fem juniorlag... Men jag blev jätteglad för i lotteriet vann jag en fotografering av en professionell fotograf. Nu blir det många fina hästbilder!!!

Fina rosa femteplats rosetter...