Jag både rider själv, jobbar i stallet och är engagerad i Dotterns tävlingar och andra göranden, alltså lägger jag en himla massa tid där, eller i bilen på väg dit eller hem. Eller på tävlingar. Icke att förglömma dessa tävlingar. Där kan vi snacka om ett svart hål av försvinnande tid.
Oftast är det roligt och jag älskar ju hästarna så det är inte direkt påfrestande, men samtidigt skaver ju samvetet på det mest obehagliga sätt.
Det finns nämligen en lillebror i familjen också. Han älskar att spela baseball. Och allt annat en elvaårig kille gillar att göra. Fotboll, skidåkning, videospel (allvarligt, han vet nog inte ens vad en video är, så vad kallas spelen??), samt basket och landhockey utanför garaget. Allt detta som inte riktigt är 'min grej'. Men jag försöker. Men gränsen går vid att spela de här videospelen som möjligtvis kan vara lite för våldsamma för honom. Jag avskyr dem.
Naturligtvis vill jag ju ha tid med och för honom också, men oftast känns det rätt så skevt i tidsfördelningen.
Men jag försöker hinna med honom också.
Igår spelade vi basket ute i kylan. Jag var fortfarande iklädd stallmunderingen.
Till hans stora besvikelse vann jag två av utmaningarna. Jag försökte också fuska och knuffa honom, men då sa han att i 'street basketball' finns det inga regler.
Jaha, och hur roligt är det då att knuffas och fuska?
Igår var det lugnet före stormen som gällde.
 |
| Vintrig solnedgång. |
Det blev inte riktigt så illa som domedags predikanterna, dvs tv-meterologerna, hade förutspått. IEA tävlingen blev dock inställd, och det var nog lika bra det, för det snöade som värst tidigt på morgonen då en massa hästar skulle köras in till tävlingen. Vi fick nog en decimeter under morgontimmarna och sedan slog det över till regn.
Snöslungan har lagt av så herreje vad tungt det var att skotta.
Sedan tillbringade jag resten av dagen i fiket vid skidbacken, under tiden åkte grabben och kompisarna nerför i blötan.
Sonen hade super kul, så mitt samvete skavde inte riktigt lika hårt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar